Smell
Det blev Pizza och Film-kväll hos Mary för att fira loppet. Inte alls dumt det!
Efter att beställt och hämtat maten slog vi oss ner och började se på "This is England". Usch tyckte så synd om den 12-årige killen som verkligen hamnade med fel personer. Men filmen var bra, det var den. Man önskade bara att någon skulle ta honom därifrån. För de sakerna som han fick se, var inget en 12-åring skulle behöva se.
Vi fortsatte med att se "Parfymen". En mycket underlig film. En kille som var helt besatt av dofter, och som inte hade några gränser alls, vad gällde hur långt man kunde gå för att få tag i en doft. Lite sjuk!
På väg hem var bussen seg för det var några som rörde med betalningen, så självfallet missade jag min 11 nere i brunnsparken. Men en 6:a kom precis, så jag bestämde mig för att ta den och åka den långa vägen hem. Bortåt Linnéplatsen var jag så trött så jag lade ner boken, tog fram mp3 och med musik i öronen satte jag mig och blundade. När vi var vid gamlestadstorget är det någon som petar försiktigt på mig. Så jag tittar upp och tar ur hörlurarna för att höra vad han säger. Han frågar då var jag ska av. Kortedala svarar jag med ett skratt. Det är lugnt, jag har koll på var jag är. Men ändå en schysst gest av honom att fråga.
Efter att beställt och hämtat maten slog vi oss ner och började se på "This is England". Usch tyckte så synd om den 12-årige killen som verkligen hamnade med fel personer. Men filmen var bra, det var den. Man önskade bara att någon skulle ta honom därifrån. För de sakerna som han fick se, var inget en 12-åring skulle behöva se.
Vi fortsatte med att se "Parfymen". En mycket underlig film. En kille som var helt besatt av dofter, och som inte hade några gränser alls, vad gällde hur långt man kunde gå för att få tag i en doft. Lite sjuk!
På väg hem var bussen seg för det var några som rörde med betalningen, så självfallet missade jag min 11 nere i brunnsparken. Men en 6:a kom precis, så jag bestämde mig för att ta den och åka den långa vägen hem. Bortåt Linnéplatsen var jag så trött så jag lade ner boken, tog fram mp3 och med musik i öronen satte jag mig och blundade. När vi var vid gamlestadstorget är det någon som petar försiktigt på mig. Så jag tittar upp och tar ur hörlurarna för att höra vad han säger. Han frågar då var jag ska av. Kortedala svarar jag med ett skratt. Det är lugnt, jag har koll på var jag är. Men ändå en schysst gest av honom att fråga.
Kommentarer
Trackback
