Med spårvagn mot himlen

Det har varit en händelserik och mestadels rolig helg. Inledde den med att döma finalen i vår spektakulära innebanyturnering. Där fick vi in både en utvisning och en straff. Fast domarkarriär är nog inget jag ska satsa på trots allt.

Sen blev det en sväng till hisingen, där jag och Emmi såg idolfinalen och planerade våra aktiviteter för den kommande nollningen. Sen skulle jag hämta upp lite saker i vårt förråd, råkade möta någon under en mistel och tappade dragkedjan till jackan, eller själva den delen man drar i, så nu funkar inte min dragkedja på jackan. Illa.

I lördags valdes våra kära aspar in i P6. Det firades länge och väl. Mer detaljer om det kan inte avslöjas, då allt är extremt hemligt. 

Det jag däremot kan avslöja är vad som hände igår. Det är en sådan där sak som aldrig inträffar en själv. Sådant som man bara hör talas om eller ser på film. Men när vi hade varit och lämnat lite grejjer hos Susanna så steg vi in i hissen för att åka ner och ta oss hem igen. Det är bara det att när vi ska gå av hissen så har den fastnat. Vi sitter fast i hissen. Först trodde jag att de skämtade med mig. Det kunde ju inte vara sant. Men jo det var det.  Så vi ringde nödnumret, men ingen svarade! Då ringde vi Susanna, och berättade att vi satt fast i hennes hiss. Och som den lilla ängeln hon är lyckas hon ringa dit räddning, som dök upp en halvtimme senare.