Naturkatastrofer
Ett sätt att skydda folk från att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. Men då det står skrivet svart på vitt att här kommer ett vulkanutbrott ske inom en snar framtid och folk ändå inte rör sig bort ifrån den platsen, då spelar det ingen roll att man har möjlighet att spå i framtiden. Då de istället börjar bygga hus och bosätta sig vid vulkanen då ryser man inombords. Och man hoppas innerligt att de inte har bjudit in till fest när utbrottet sker.
Jordbävningens centrum brukar benämnas epicentrum. Epicentrum är den punkt på jordytan som befinner sig rakt över jordbävningens fokus även kallat hypocentrum, den punkt djupt ner i marken där skalvet utlöses. Jag befinner mig ofta i epicentrum. Försöker stå stadigt på benen trots att markytan under mig skälver okontrollerat. Ibland får skakningarna en ur balans, och man faller omkull, men oftast lyckas man ta sig upp på fötterna igen.
Uppstädningsaktiviteter efter en översvämning innebär ofta risker för de arbetare och volontärer som är inblandade i arbetet. Därför ska man akta sig för översvämningar. Översvämningar uppstår då skyfallen blir för höga och för många inom en allt för kort tid. Ibland är det stopp i avloppen och vattnet sjunker då inte undan alls utan fortsätter bara att stiga och dränker allt i sin omgivning. I sådana tillfällen kan man bara hoppas att alla närvarande har lärt sig att simma.
Att varna människor i tid för lokala tromber, eller tornador, är svårt, men framsteg görs. Dessa virvelvindar som stryker fram och förgör allt som kommer i sin väg får ju inte något vidare bra rykte. Och ju värre ryktet är, desto snabbare sprids det. Når tromben marken på ett ställe, så dröjer det inte särskilt länge innan grannarna flyr hals över huvud ifrån den. Det gäller dock att de har turen med sig, så att inte tromben, väljer den riktning i vilken de befinner sig.
