VIP

Förra veckan var stressig och ingen tid över ens till att sova. Hade ett streck på över 100 timmar av vilka jag hade sovit åtta. Efter det stupade jag visserligen i säng vid 13, efter att ha städat klart studs båda våningar och ätit Tintinfrukost, och vaknade först kl 4 på morgonen därpå.

Jag har fått en ny elev, matte C är det som gäller där, så jag har fått repetera mina kunskaper en del. Det är nog nyttig träning inför framtiden.

Igår hade vi årsmöte med p6 och efter det var jag och Josefine på Viktoria. Gillar att vi fick sitta där man egentligen inte får sitta eftersom jag, som Otto uttryckte det, ju är lite VIP där. Sen gillar jag att min nota oftast är mycket billigare än vad den borde vara när jag är där.

Idag glänste "SJ och de goda féerna" på pubquizet på John L. Vi skrapade ihop 18 poäng och var bara 1 poäng efter matnatsex, som brukar vinna, och endast två poäng efter laget som vann.     

Ett aktivt Västtrafik

Västtrafik har varit aktiva idag. Inte mindre än två gånger har jag hamnat mitt i en biljettkontroll. Tur att man har kort och inte behöver oroa sig för böter. Tror inte jag har sett en kontrollant på ett halvår minst, men idag kryllade det av dem. 

 

Revir

Är du bara extremt ärlig och öppen
Eller är det ditt sätt att markera
Visa upp gränserna kring reviret
Som du är bunden till utan en ring
Nog verkar du trivas med det
Men du verkar söka något mer
Kanske är det något du förlorat
Chanser du aldrig tog vara på
Något som skaver i din vardag
Som du trycker ut från medvetandet
Frågan jag ställer mig är dock:
Vad är det som skrämmer dig mest?
Att du på eget bevåg ska halka
Och glida utanför gränserna
Eller är det krafter utifrån som drar?
Och hur starkt är reviret försvarat
Om du ständigt behöver påminna om det


1923

Att döma av dagens Metro lider jag av vårdepression. Min kropp klarar inte av att ställa om sig med ljusets hastighet. Det är förklaringen till varför jag sover mer men ändå är trött jämt.

Var på driftgruppsmöte idag för första gången på mycket länge. Det har dessvärre krockat rejält med andra grejer det senaste, eller också när jag väl kunnat gå så har det varit inställt. Men idag var jag där. Och vi Gaspar gick upp och var med på pubquizen efteråt. Riktigt nice. Och vi var ganska duktiga, måste jag säga. Lite slarvfel, men ändå klart godkänt.

Så här står det på Whiteboarden på SLUGs expedition:

Först när helvetet gör stjärten stekhet
kommer eftertankens kranka blekhet
Säll är den som har som rättesnöre
att man nog bör tänka efter före

Finaldax

Melodifestivalen har final ikväll, men jag har inte sett ett enda avsnitt. Jag kommer inte se kvällens avsnitt heller. Men av vad jag har läst mig till i Metro så verkar det inte vara några bidrag som håller måttet i år. Det har blivit en alltör stor hysteri av det där. Varför ha fyra deltävlingar, en andra chans och en final? Det var bättre förr. Då klarades hela tävlingen av på en kväll och juryn hade valt ut de bidrag som faktiskt var bäst och som höll måttet. Frågan är egentligen hur många som röstar på artisterna, och inte låtarna i sig. För sakens skull lägger jag min röst på Andreas Johnson, han borde ha vunnit för flera år sen och han brukar ha bra låtar.

PoP goes my heart

3:an har ikväll visat filmen Music and lyrics med Hugh Grant och Drew Barrymore, och signaturmelodin till den heter PoP goes my heart. Denna låt har de gjort en musikvideo till som inleder filmen. Den videon kan (och borde) ni spana in här.

När ni har kollat in musikvideon ovan ska ni fortsätta med att kolla in denna underbara version. Mycket skickligt gjort måste jag säga.  

Makt klär dig inte

Som en färgfläck på den nya blusen
Som en söndrig lampa, bland tusen
Som att matcha rosa med rött
Som att gräva upp det som sedan länge är dött
Som att låsa när man vill komma in
Som att blanda en Cosmopolitan med gin
Som att förväxla peppar med salt
Som att glömma jackan när det är kallt
Makt klär dig inte


Dance dance dance

Så var det söndag och ännu en vecka har passerat. Snön ligger fortfarande kvar och det är isgata hela vägen till spårvagnshållplatsen. Var är våren? Det är mars månad nu och fortfarande minusgrader.

Har fått kameraabstinens. Har nu varit utan kamera i snart ett år. Måste verkligen köpa en ny. Saknar den.

Har idag sprungit runt och dansat i hela lägenheten mest hela dagen. Såg en dansfilm i förmiddags och den inspirerade mig totalt.

Kleptomaniska tankar?

Kleptoman var ordet som dök upp i min hjärna när jag satte mig här. Varför? Inte en aning faktiskt.

Men det var inte det jag tänkte skriva nu. Nyss hemkommen från Monaden där de hade filmvisning av Sherlock Holmes. Det var nice.

Men det var inte heller det jag tänkte skriva. Nej, tänkte publicera en dikt jag hittade, som jag skrivit någon gång. Tyckte den var lite fyndig. Speciellt i slutet.

Har fastnat
mellan nedräkningen till domedagen
och förträngandet av det förflutna
Du är inte värd likören jag dricker
Att vårsolen nu behagar att visa sig
är ett hånfullt skratt mot min rygg
Tårarna kommer lättare med berusning
 
Har försökt
att hålla det löfte som jag gav mig själv
men du har gjort det nästintill omöjligt
Du tog men gav aldrig något tillbaka
Inget annat än ett skenande hjärta
som ville fly ut ur sitt eviga fängelse
Försöker undvika allt som var du
 
Har ljugit
i båda de tidigare verserna om dig
när jag påstod att du inte var värd det
Och när jag sa att du aldrig något gav
Du gav mig livet och kärleken tillbaka
inslaget i en liten ask med silverrosetter
Det här är bara mitt sätt att hantera skilsmässan

Sen så tänker jag även dela med mig lite av min underbara musiksmak: Ikväll får ni njuta av Caitlin Crosbys Imperfect is the new perfect

Inte en i mängden

Att jag inte skriker ut det till hela världen
Betyder inte att jag inte tänker på det
Varje dag och varje minut
Men jag är rädd att jag sliter ut och förstör minnet
Om jag pratar för mycket om det
För orden som kommer ut
Gör aldrig minnet rättvisa
Och jag kan inte sänka mig till den patetiska nivå
Där vardagsord blandas med dem som verkligen betyder
Det känns inte rätt
För du var aldrig bara en i mängden


Naturkatastrofer

Ett sätt att skydda folk från att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. Men då det står skrivet svart på vitt att här kommer ett vulkanutbrott ske inom en snar framtid och folk ändå inte rör sig bort ifrån den platsen, då spelar det ingen roll att man har möjlighet att spå i framtiden. Då de istället börjar bygga hus och bosätta sig vid vulkanen då ryser man inombords. Och man hoppas innerligt att de inte har bjudit in till fest när utbrottet sker.


Jordbävningens centrum
brukar benämnas epicentrum. Epicentrum är den punkt på jordytan som befinner sig rakt över jordbävningens fokus även kallat hypocentrum, den punkt djupt ner i marken där skalvet utlöses. Jag befinner mig ofta i epicentrum. Försöker stå stadigt på benen trots att markytan under mig skälver okontrollerat. Ibland får skakningarna en ur balans, och man faller omkull, men oftast lyckas man ta sig upp på fötterna igen.


Uppstädningsaktiviteter efter en översvämning innebär ofta risker för de arbetare och volontärer som är inblandade i arbetet. Därför ska man akta sig för översvämningar. Översvämningar uppstår då skyfallen blir för höga och för många inom en allt för kort tid. Ibland är det stopp i avloppen och vattnet sjunker då inte undan alls utan fortsätter bara att stiga och dränker allt i sin omgivning. I sådana tillfällen kan man bara hoppas att alla närvarande har lärt sig att simma.


Att varna människor i tid för lokala tromber, eller tornador, är svårt, men framsteg görs. Dessa virvelvindar som stryker fram och förgör allt som kommer i sin väg får ju inte något vidare bra rykte. Och ju värre ryktet är, desto snabbare sprids det. Når tromben marken på ett ställe, så dröjer det inte särskilt länge innan grannarna flyr hals över huvud ifrån den. Det gäller dock att de har turen med sig, så att inte tromben, väljer den riktning i vilken de befinner sig.


RSS 2.0