Med spårvagn mot himlen

Har just läst ut Kamalas bok. Det tog knappt två timmar. Har inte kommit fram till om jag tyckte om den eller inte. Det hände ju egentligen ingenting. I slutet satt hon fortfarande och förbannade sig själv för att hon var kvar hos Stefan. Ändå var det inte honom som hon ville ha. Jag hade velat se ett uppbrott, en förädring. Men kanske är det den man ska ana sig till att ske härnäst. Samtidigt kunde man känna igen sig i mycket av det hon skrev, och det var stundtals så humoristiskt skrivet att det fick mig att skratta högt.

Var är du? Ditt namn stod på tavlan idag, men var fanns du?

Blev grymt besviken när jag tittade ut genom fönstret imorse och såg att det snöade. Leendet sjönk ihop, cykeln fick stå och det blev spårvagnen till skolan istället. 

Det blir omsitts, trots att det såg ut som att vi skulle få ställa in på grund av för få anmälda. Men det hade tydligen ramlat in en del anmälningar nu. Kul!