Med spårvagn mot himlen

Alla har vi ljugit någon gång. Vissa gör det varje dag, andra mer sällan. Men alla har vi någon gång varit den som har känt att man smidigare har kunnat ta sig ur situationen genom att fara med lite osanning. Kanske har mottagaren mått bättre av att höra fiktionen än verkligheten, eller så har det varit oss själva vi har velat rädda ur en jobbig situation. Hur som helst, har vi alla någon gång sagt något som inte har varit helt sant. Och vi kommer alla att göra det igen. Det gäller bara att se till att lögnen inte sätter en i en alltför besvärlig situation, och att vi framförallt inte ljuger för oss själva. I grund och botten måste vi veta vad som är sant för oss själva.

I nuläget bär jag på i varje fall två lögner som jag är medveten om. Den ena är mer outtalad. Jag har inte rättat till folks förmodanden. Det vill säga att jag har inte sagt att deras outtalade gissningar inte stämmer. Den andra är en planerad lögn för att befria mig från en jobbig situation och spara in på min dyrbara tid. För min tid är ytterst dyrbar såklart. 

Men ta det lugnt. Det är inte dig jag ljuger för. Det skulle jag aldrig göra. Självfallet inte. Ironisk? Jag? Aldrig!